|
Grönt som skira björkar, rosarött som den bohuslänska graniten och gult som lavarna som växer på den. Det är några av naturens många färger som inspirerade arkitekterna som tog fram färgskalan på husen i Kongahälla.
DE NYBYGGDA HUSEN i Kongahälla sticker ut med sina färger och former, men vad var egentligen tanken bakom deras utseende? Jonna Larsson är arkitekt på Sweco Architects i Göteborg, och en av dem som jobbade med att gestalta husen. Då under namnet Metro arkitekter. Hon berättar att det är vanligt att hämta inspiration från omgivningen, så var det också i det här fallet.
— Till kulörerna som användes på husen i Kongahälla har vi hämtat inspiration från den bohuslänska naturen. Röda bohuslänska klippor, klipphällar med gul lav och björkdungar med vårgröna löv, berättar hon.
IBLAND VILL HON i sitt yrke som arkitekt att material och färger ska matcha, i andra fall blir det en bättre effekt om de står i kontrast mot varandra. Kongahällahusen har en ram av omålad betong, som ju är ett material med grov textur. Det blir till en fin kontrast mot de släta skivorna som husen är klädda
med. De i sin tur har olika grader av matthet och glans.
— Så är det ju även i naturen, det finns en kontrast mellan det tunga och det lätta, såsom hav som möter klippor, säger Jonna Larsson.
Karaktär och olikheter hjälper oss
Jämfört med gamla, etablerade stadsdelar har inte nya områden hunnit samla på sig så mycket som sticker ut eller som är typiskt för just det området. Då är det extra viktigt att man som arkitekt försöker få in så mycket karaktär som möjligt i husens utformning, menar Jonna Larsson. Olika färger, material och former kan vara ett sätt. Att husen ser olika ut är också viktigt för att till exempel barn ska kunna orientera sig i området.
Men en arkitekt kan inte göra vad som helst. För att få ett helhetstänk i stadsbilden måste arkitekten förhålla sig till det gestaltningsprogram som tagits fram för området och till kommunens detaljplan. Vi på Kungälvsbostäder tycker att de olikformade husen skapar en upplevelserik och intressant miljö. Men alla tycker inte likadant. 2019 hamnade kvarteret med det gröna huset, som är Kungälvsbostäders, på tredje plats när Kasper Kalkon-priset för Sveriges fulaste byggnad delades ut. Bakom utnämnandet står Arkitektupproret, som beskriver sig som en partipolitiskt obunden ideell folkrörelse.
— Vi tycker det är bra med en öppen och livfull arkitekturdebatt. Arkitektur är en viktig samhällsfråga och berör oss alla, säger Jonna Larsson om det lite annorlunda utnämnandet.
Ur Hemmavid nummer 3, 2020.
|