|
Pulsen går upp och musklerna skriker efter syre. När 18-åriga Azim Alizade springer töms huvudet på snurrande tankar.
Det har gått tre och ett halvt år sedan Azim Alizade lämnade Afghanistan och kom ensam till Sverige.
Men besked om uppehållstillstånd dröjer och han vet inte om han kommer att få stanna. Kort efter att han kom till Sverige slutade även familjens telefonnummer i Afghanistan att fungera, och de har inte haft kontakt sen dess. Trots alla orosmoln har han hittat ett sätt att må bra.
– Innan jag började springa med Kungälvs löparklubb så var jag mest hemma och tänkte mycket jobbiga tankar. Men när jag tränar så tänker jag bara på träning. Jag mår bättre och bättre, berättar han.
DET VAR NÄR han bodde på ett boende för ensamkommande i Kungälv som han för första gången hörde talas om Kungälvs löparklubb. En i personalen på boendet tyckte att han behövde komma ut och göra någonting, och visade honom löparklubbens sida på nätet. Sen dess springer han fem dagar i veckan, och tycker speciellt mycket om att springa i Fontin, omgiven av stora träd och tystnad.
–Det finns många bra backar där som gör att man kan utmana sig själv lite extra.
TRÄFFARNA MED LÖPARKLUBBEN HAR dessutom gett honom tillfälle att öva på sin svenska och lära känna nya människor runt om i stan.
–Sitter jag hemma eller bara pratar med kompisar på mitt eget språk, så går det ju inte framåt med svenskan. När jag är på träningarna måste jag prata jättemycket svenska, det är väldigt bra för mig, berättar han.
NU VILL HAN ta löpningen till en ny nivå, och har bland annat sprungit lopp som Midnattsloppet i Göteborg och Göteborgsvarvet. Trots förkylning och halsont, tog han sig runt det senaste Göteborgsvarvet på en timme och trettiotre minuter.
– Mitt mål är att springa VM i friidrott, 10 kilometer, och på sikt även maraton.
Hemmavid nummer 3, 2019
|